Startsida
Våra hundar
Valpar
Kenneln
Rasen
Resultat
Album
Gästbok
Kontakt
Länkar
  Rasen Aktuellt:
 
STRÄVHÅRIG FOXTERRIER

HEMLAND: England

BAKGRUND/ÄNDAMÅL: Ursprungligen kallade man alla hundar av terriertyp och som användes till rävjakt för foxterrier (fox = räv). Strävhårig foxterrier anses vara den äldsta av de två foxterrierraserna och den, liksom den släthåriga varianten, användes ursprungligen till jakt på främst räv, men även andra skadedjur. Foxterrierns uppgift var främst att fungera som "rävsprängare" d v s att få ut räv som under jakten gått i gryt. Strävhårig foxterrier anses av många som inkarnationen av terrier och då rasen delades upp i de två hårlagsvarianterna år 1876 gick den strävhåriga varianten sakta mot en allt större popularitet. Strax efter första världskriget kulminerade intresset för rasen och den var då Englands mest populära hundras. Som jakthund, men framför allt som sällskaps och utställningshund, har denna strama terrier alltid tilldragit sig konnässörernas intresse.

HELHETSINTRYCK: Strävhårig foxterrier är en energisk och livlig hund med god benstomme och kraft i litet format, aldrig klumpig eller grov. Hundens byggnad skall ha perfekt balans, särskilt när det gäller proportionerna mellan skalle/nosparti samt mellan mankhöjd/kroppslängd från skulderbladsspets till sittbensknöl, som i båda fallen sinsemellan bör vara nästan identiska. Likt en kortryggad jakthäst täcker den stående mycket mark. Strävhårig foxterrier är vaken, rörlig, med livligt uttryck, alltid spänt intresserad vid minsta utmaning. Den är vänlig, arbetsvillig och orädd.

<HUVUD: Skallens överlinje skall vara nästan flat, lätt sluttande och gradvis avsmalna mot ögonen. Skallens och nospartiets längd skall i stort sett vara desamma. Ett märkbart kortare nosparti gör att huvudet förefaller vekt och oavslutat. Nospartiet skall gradvis avsmalna från öga till nosspets och slutta lätt från pannan. Partiet under ögonen får inte vara alltför konkavt eller urgröpt utan skall vara utfyllt och fint utmejslat. …verdrivet beniga eller muskulöst utvecklade käkar är fult och inte önskvärt. Alltför utfyllda och rundade kindkonturer är inte önskvärt. Nosspegeln skall vara svart.

ÖGON: Ögonen skall vara mörka, fulla av liv och intelligens, måttligt små och inte utstående. De skall vara så runda som möjligt. De får inte sitta för brett isär eller alltför högt i skallen. eller för nära öronen. Ljusa ögon är absolut inte önskvärt.
  ÖRON: Öronen skall vara små, v-formade, måttligt tjocka, med tipparna prydligt övervikta och fallande framåt tätt intill kinderna. Det vikta örats överlinje skall ligga tydligt ovanför skallens överlinje. Uppstående, tulpan- eller rosenöron absolut inte önskvärt.

BETT: Starka käkar med perfekt, regelbundet och komplett saxbett.

HALS: Halsen skall vara torr, muskulös, av god längd, utan överflödigt halsskinn, breddas mot skuldrorna och sedd från sidan bilda en elegant båge.

KROPP: Ryggen skall vara kort, plan och stark utan svaghet, ländpartiet skall vara muskulöst och svagt välvt. Bröstkorgen skall vara djup, de främre revbenen måttligt välvda, de bakre långa och väl välvda. Avståndet mellan de sista revbenen och höftpartiet skall vara mycket kort.

FRAM- OCH BAKBEN: Framifrån sett skall skuldrorna slutta brant från fästet vid halsen mot spetsarna, som skall vara lätt markerade. Från sidan sett skall de vara långa, väl tillbakalagda och slutta snett bakåt mot en tydligt markerad manke. Bröstkorgen skall vara djup men inte bred. Frambenen skall vara raka med kraftig benstomme ända till tassarna. Armbågarna skall vara lodräta mot kroppen, röra sig fritt utmed sidorna och föras rakt framåt i rörelse. Bakpartiet skall vara starkt, muskulöst utan tendens att vara underställt eller krumt. Låren skall vara långa och kraftiga, knälederna väl vinklade, varken inåt eller utåtvridna. Hasorna låga, lodräta och bakifrån sett parallella. Kombinationen korta underben/rak knäled absolut inte önskvärt.

TASSAR: Tassarna skall vara runda, kompakta med små, hårda och tjocka trampdynor och måttligt välvda tår. Tassarna får varken vara inåt- eller utåtvridna.

SVANS: Svansen kuperas vanligen. Den skall vara högt ansatt och bäras upprätt men inte över ryggen eller ringlad. Den skall vara kraftig och av god längd.

FRÅN OCH MED DEN FÖRSTA JANUARI 1989 ÄR SVANSKUPERING FÖRBJUDEN I SVERIGE!


 


 

 

 

 

 

 

 



Ladda ner vårt infoblad om
valpar för utskrift här